Ångest och oro
Ångest är inte livshotande, men det kan kännas så. Var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av ångest.
Ångest är rädsla för faror och hot i
framtiden eller för saker som har hänt. Rädsla för det som inte är
här och nu. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är normal
vardaglig rädsla, ångest och oro och den ångest som är ett sjukligt
fenomen. Men om det påverkar ditt vardagliga liv påtagligt negativt
kan man prata om sjuklig ångest.
Ibland kan ångesten upplevas som livshotande med
förlamningskänslor, skräck och panik. Det är den inte, men det
känns så. Ångest kan till exempel börja med tanken ”tänk om jag
får hjärtinfarkt”. Ångesten leder till att kroppen reagerar med
orolig andning, hjärtklappning och yrsel. Vilket i sin tur leder till
tanken ”jag har fel på hjärtat!” och ångesten ökar. De fysiska
symtomen ökar - den onda cirkeln är i full kraft och kan leda till
panikångest.
Ångest och stress är en del av kroppens normala alarmsystem. Det
är ett automatiskt system som förbereder kroppen på att fly eller
fäkta. Hjärtat slår snabbare, musklerna spänns och sinnena
skärps.
Det finns flera olika typer av ångest:
- Generaliserat ångestsyndrom
- Paniksyndrom/panikångest
- Social fobi/social ångest
- Tvångssyndrom
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Agorafobi
- Specifika fobier
Källor:
- ÅSS
Göteborg.
- Sjukvårdsrådgivningen.
- Sömnskolan och depressionsskolan våren 2005. (Anordnas av Hälsodisken
i Göteborg och Västsvenska Nätverket för Suicidprevention.)
Externa länkar:
Ångestsyndromsällskapet i Göteborg rekommenderas
för den som vill ha mer information om ångestsyndrom.
Hos OCD-föreningen
Ananke finns mer information om tvångssyndrom.
