Eftersom jag har mått sämre en tid nu kände jag att jag måste försöka göra något åt det. Som ett försök att hitta balans i livet igen har jag börjat läsa "Att välja glädje" igen. Sist fastnade jag ungefär i mitten av boken. Eller egentligen var det väl när man inte "bara" skulle läsa utan börja vara mer aktiv, anteckna göra mentala övningar etc. som jag fastnade... Måste börja om från början nu så att jag repeterar allt så får jag se hur det går den här gången! Om någon vill haka på, läsa och diskutera vad som står i boken så hojta!

Kommentar skapad av Hoja den 2007-01-08 15:12
(Flyttad till egen bloggpost den 2007-01-08 17.15. På grund av teknikstrul. /Daniel)

Jag vet inte var ni andra befinner er i ert läsande. Jag försöker läsa efter "schemat", ligger kanske lite efter just nu. Har i alla fall läst om projektioner och....oj! Säger jag bara. Känns som att jag levt i förnekelse hela livet...! Har jag varit analytisk tidigare är det inget mot vad jag kommer att bli nu!!

I de två exemplena Pollak beskriver är den med sonen och skidorna helt klockren och enkel att förstå, tycker jag. Det är det klassiska misstaget. Det andra exemplet om "Per och Lena" (s.89) är så mycket, mycket svårare tycker jag.... Gjorde inte Lena minst lika fel som Per eller? Hon var ju inte direkt positiv mot honom... var det inte lite synd om honom när han fick komma hem till detta välkomnande? Jag menar han kunde ju inte veta att thermnosen var till enbart för varmt vatten. Eller? Klart han borde frågat men såna missförstånd uppstår ju hela tiden. Och var hon tvungen att attackera honom direkt när han kom hem? fast hon var ju väldigt trött förstås och det stod ju att hon inte brukade vara på dåligt humör.... jag har vänt och vridit ganska mycket på det här exemplet och vet inte vad jag ska tro.

Klart är i alla fall att jag blir provocerad av den här situationen. Jag tycker ändå att Lena var lite taskig mot Per... Intressant för det borde tyda på att de situationer som Per i exemplet är dålig på att hantera, är situationer som även jag är dålig på att hantera....

Idag när jag var och hälsade på mina föräldrar blev jag jätteirriterad när min mamma bad mig hämta senapen. Jag hade precis dukat ut allting till middagen, vi hade satt oss ner i trädgården och skulle äta. Vi skulle ha en mysig familjemiddag. Sista middagen då alla hade semester. Spontant frågade jag om inte mamma och pappa skulle ha senap till maten för de brukar alltid ha det och det fanns ingen på bordet. (Själv äter jag inte senap) "Jo det vill vi ha, spring du och hämta det!" sa min mamma som var lagom trött efter middagsstöket. Jag kände hur jag blev tvärsur på mamma inuti, Varför ska JAG hämta senapen när JAG är den ende som inte äter av den? Jag sa dock inget utan bet ihop och gick släpande, demonstrativt och hämtade senapen. Jag blev skitsur på min mamma rent ut sagt. Det sa bara *pang*, jag var inte beredd på det själv. (pinsamt men sant)

Det var bra att jag gick ut i köket - för då kunde jag ta en kort funderare på varför jag reagerade med så stark irritation. Jag menar det är INGA problem för mig att hämta vad det nu än må vara från köket. Jag var inte trött eller speciellt hungrig heller.
Mina föräldrar har ställt upp massor för mig, det är knappast så att de har utnyttjat mig som arbetskraft. Trots vissa fel och brister (också beroende på mammas sjukdom) som de visar ibland har jag alltid känt att de älskat mig och det är faktiskt det som är det viktigaste när allt kommer till kritan.

Jag tog några djupa andetag och tänkte på boken. Var mamma skurken? Var jag ett offer? Var det synd om mig därför att jag hade dukat ett helt bord och nu skulle jag dessutom hämta senapen....? Trots allt satt jag ju vid mina föräldrars bord och åt mammas mat som HON lagat fast det är hon och inte jag som är utmattningsdeprimerad och borde ta det lugnt.... Ja ni fattar själva det blir ju löjets skimmer över alltihop.
Nej, det fattade jag ju inom två sekunder att senapen var bara en skitsak. Egentligen var jag på skumt humör redan innan jag kom till mina föräldrar men nu fick jag chansen att ta ut det på någon.

Jag kom väldigt snabbt fram till att den verkliga anledningen till att jag är lättirriterad och störd är att min härliga och sköna semester är slut... =(
Jag känner stressen flåsa mig i nacken igen...

Hur som helst, när jag kom på det återvände jag till bordet och sen hade vi en trevlig kväll tillsammans.

Jag är ofta väldigt negativ när jag är ute och kör... AAAHHH! inte en husvagn...! För att inte tala om "söndagskörare" som ligger i max 70 på 90 vägar och i mitt tycke "blockerar" min väg... Folk som inte blinkar i rondellerna är något av det värsta jag vet, för att inte tala om idioter som gör vansinnesomkörningar. Ja,ja listan kan bli oändlig.

Nu har jag bestämt mig för att försöka vara positiv och inte tänka så mycket skit om mina medtrafikanter eller bli så irriterad. Jag tränade idag, det gick ändå ganska bra. Husvagnarna var lättast, då försöker jag tränga undan irritationen och tänker jag på när jag själv var på husvagnssemester om barn o hur kul det var. Om vägsniglarna kunde jag tänka att det säkert är människor som är osäkra på vart de ska eller folk som vill åka runt i långsam fart utan att stressa, eller kanske pensionärer som vill köra sakta för säkerhetens skull. Kan jag verkligen bli sur för det??

Det blev svårare med de som slarvar med att blinka... men de kanske var stressade? Och handen på hjärtat har det aldrig hänt att jag själv glömt att blinka...? Vansinnesomkörarna var tack och lov obefintliga idag. Jag vet inte om Pollak anser att det verkligen är en positiv tanke men jag har bestämt mig för att nästa gång det händer tänka a) skönt att jag överlevde denna gången också eller/och b)Gött att jag själv fattar hur farligt det är och inte kör så själv (lite dömande men det är det bästa jag kan just nu...=))

Så här seriöst eller oseriöst har jag börjat försöka ändra mina tankebanor. Hur går det för er andra? Hur gör ni?

De inledande kapitlen handlar om att ens egna tankar påverkar mer än man tror. Positiva tankar och förväntningar gör underverk både hos dig själv men även hos andra! Negativa ger då motsatt effekt.

Pygmalioneffekten

Det finns forskning som visar att tankar smittar på ett väldigt påtagligt sätt. Elever i en skolklass som slumpades låg intelligenskvot klarade sig sämre på prov och tvärtom. Riktigt skrämmande egentligen. Det berodde alltså enbart på lärarens uppfattning (av en elevs intelligensnivå) hur väl eleven utvecklades och klarade sig på prov.

Men egen personliga reflektion gäller då att detta även gäller större grupper; till exempel hela samhällen. Grupper vi "tycker synd om" kan känna av våra negativa förväntningar - precis om eleverna - och därmed prestera sämre. Vi styrs till väldigt stor grad av andras tankar och förväntningar!

Denna tanke har jag faktiskt haft i bakhuvudet i starten av Sinnet.nu. Det är därför webbgemenskapen inte enbart koncentrerar sig på ämnet psykisk ohälsa utan även de vidare perspektiven personlig utveckling och välmående. Det är också därför vi reagerar mot inlägg som uppmuntrar till negativa ringar på vattnet. Negativa idéer om vad som är normalt sprider sig på det här sättet. De "drabbade" tycker själva att det är helt naturligt. - Därför tar vi här ett extra ansvar för varandra och ser till att de positiva idéerna och möjligheterna får störst utrymme.

Uppfostran

Författaren skriver att uppfostran har stor betydelse för vår inställning. Vissa har fått lära sig att det är andras fel hur de mår och hur de känner sig. Andra har alldeles "gratis" fått lära sig att ta större ansvar för sin egen situation.

Väljer verklighet

Pollak skriver att vi själva väljer vår verklighet. Vi väljer själva hur vi reagerar och skapar därigenom en självbild som antingen passiva offer eller som aktiva skapande.

Detta sätt att tänka påminner om mitt sätt att se på möten och konflikter. Ett sätt jag skulle haft nytta under min uppväxt. Det finns alltid tre punkter att tänka på i en social situation; mitt subjektiva perspektiv, ditt (andras) subjektiva perspektiv samt den objektiva verkligheten. Hur skiljer sig våra perspektiv åt? Genom att ta hjälp av andras perspektiv och logiska tankegånger -  och jämföra med mina egna - kan jag få en bättre bild av verkligheten och en bättre grund för beslut. Ingen har ju faktiskt verkligheten i huvudet. En bild eller ett perspektiv är aldrig helt "sann" eller objektiv.

Det har varit påtagligt för mig, att min irritation och ilska minskas snabbt, när jag kommit på att saker och ting måste ha varit helt logiska och rimliga ur motpartens perspektiv. Men uj, vad svårt det var att komma dit...

Välj själv om du vill bli sårad

Två kapitel handlar om att ingen kan såra dig utan ditt medgivande. Det tycker jag är att vrida saken ett varv för långt. Då lämnar man grundtanken, att man själv väljer, långt bakom sig. Det stämmer ju på så sätt att jag själv väljer om jag ska tolka en försenad ankomst som ett personligt angrepp eller om jag ska välja en positivare förklaring. Men formuleringen att man själv väljer om man ska bli sårad tycker jag känns dum. Jag gissar att tveksamma läsare blir provocerade och smäller igen boken utan att någonsin öppna den igen...

Bokens budskap associerar jag till annat positivt jag läst och upplevt.

Egen aha-upplevelse

Min egen vändpunkt kom för några år sedan med insikten att jag lever för min egen skull. Jag ska inte vara en passiv flipperkula som andra knuffar omkring. Jag väljer hur jag vill göra. Det ligger nära idéer som Kaj Pollak skriver om i "Att Välja Glädje". Jag styr, jag skyller inte ifrån mig...

Acceptans och medveten närvaro

Sedan tänker jag även på acceptans och medveten närvaro. Att se saker som de verkligen är, 'acceptera' situationen och välja den bästa vägen vidare. Jag väljer den positiva vägen och att gå framåt. Inte negativ väg. Inte att stå still.

Förstärka motivationen

För några år sedan läste jag en bok om att det som triggar en handling också förstärker motivationen till handlingen. (Minns ej författare eller titel. Påminn mig så kan jag rota fram det!) Vilket till exempel innebär att exakt samma handling kan vara negativt för en människa men positivt för en annan. Om man då "väljer glädje" styr man själv så ens grundläggande motivation förstärks och blir positivare.

Samma fast annorlunda

Det verkar alltså som om boken handlar om sånt jag redan tagit intryck av. Dessutom har jag nog lyckats ta några små steg på vägen. Jag kan tänka mig att det kan bli väldigt provocerande att läsa att man ska "sluta vara offer" om man är helt ny inför tanken. Själv tycker jag det är väldigt spännande att läsa om ämnen och idéer som jag redan bekantat mig med, men med helt nya formuleringar, utgångspunkter och perspektiv.

Nej, hittills har det inte gått så superbra för mig att tänka positiva tankar... Ok, jag har ju precis börjat öva men i alla fall. Möjligtvis har jag tagit ett pyttelitet steg framåt eftersom jag nu har börjat uppmärksamma att jag faktiskt tänker ganska mycket negativa saker.... Man säger ju att första steget till förändring är att bli medveten.

Ibland har jag använt negativa tankar för att inte bli besviken. OM inte saker blir som jag önskar är det "bättre" att tänka negativt, då blir inte besvikelsen så stor om saker går åt pipan. Och OM jag nu skulle få fel, och bli positivt överraskad så blir det ju nästan som att få en present. Problemet blir ju så klart (som jag kanske inte alltid förstått) att jag säkert förstör för mig själv under tiden och som Pollak skriver "tankar är skapande" - jag skapar hur mitt liv ska vara....

Hur går det för er andra? Har ni varit fullt medvetna om allt negativt ni tänker?

I den nuvarande boken Att Välja Glädje är ju kapitlen inte mycket mer än en sida eller två. Så ett kapitel per vecka är för kort. Hela boken är uppdelad i fem delar som författaren kallar "böcker". Detta är ett förlag:

Vecka 29 och 30

• Innehållsförteckning, förord samt Till Läsaren. Fram till sidan 15.
• Bok 1 - En grundkurs. Sidorna 19-73.
• Antal sidor: 54.

Vecka 31

• Bok 2 - Om projektioner. Sidorna 77-109.
• Antal sidor: 32.

Vecka 32 och 33

• Bok 3 - Om att vänja sig vid att se sin egen storhet. Sidorna 113-153.
• Antal sidor: 40.

Vecka 34

• Bok 4 - Om förakt och mobbning. Sidorna 157-176.
• Antal sidor: 19.

Vecka 35

• Bok 5 - En överkurs. Om kraften i att ändra sina tankar. Sidorna 181-203.
• Antal sidor: 22.

För långsamt?

Egentligen kan jag tycka att det här är få sidor och långsam takt, men det är nog viktigt att vi inte tar i för mycket. Många har nog inte så mycket tid att avsätta för läsande och det är roligt om så  många som möjligt kan vara med.

Givetvis är det inget som hindrar att man läser "i förväg". Men diskussioner om innehåll skulle ju kunna följa en ungefärlig tidsplan enligt förslaget ovan.

Nästa bok? Vecka 36...

Ska man redan nu fundera på nästa bok...?

Boken är inte avsedd att läsas från pärm till pärm och ska läsas med ro, skriver författaren. Den är tänkt att användas som arbetsbok. Vad menar han med det egentligen? Men visst låter det smart att man ska låta innehållet "verka" och sjunka in...

"Lev med innehållet" tycker jag lät som en bra uppmaning. Att försöka se situationer i vardagen som stämmer överens med det man läst. Samt att försöka påminna sig själv om det man tyckte lät bra och klokt i boken. Då är det nog inte lämpligt att snabbt kasta i sig innehållet...

Vet inte hur långt ni har kommit så jag nämner inga detaljer. Men jag hade ingen aning att våra tankar kunde ha en sådan styrka! Makalöst ju!

Nu har jag boken i handen jag med! Tiden går ju sååå sakta när man väntar med att få öppna den, hoppas det blir måndag snart!

Hur går det för er andra?

Kan rapportera att jag nu sprungit i väg och köpt boken Att välja glädje av Kay Pollak. Dessutom valde jag det dyraste alternativet - att köpa den i första bästa bokhandel som jag promenerade förbi. Det var Wettergrens i Göteborg och där var priset 249 kr. Om man letar på Bokfynd.nu finns den att få för 155 kr inkl frakt på netbokhandeln.se. Exlibris, Bokus, Internetbokhandeln är andra exempel på internetbutiker som är också är billiga. Leveranstiden är mellan två till sex arbetsdagar - på de snabbaste butikerna. Billigare och snabbare är det givetvis att låna på bibliotek!

/Daniel