Föreläsningstillfälle ett, kursen Tillväxt Förening, Kooperativ Konsult.

Om Social eknomi och socialt kapital av Gunnar Gillberg, Institutet för Arbetsvetenskap Göteborgs Universitet.

Idag: grundfrågor inom social ekonomi.

Social eknomi

Rötter i Frankrike. På 80-talet spred sig begreppet i Europa. - Vinsten är ej det primära.

Bidragande orsaker till att begreppet började användas, och varför det används idag:

• Arbetslösheten ökade.
• Bristande integration.
• Brytningstid industrisamhälle - kunskapssamhälle.

Det postindustriella problemet

• "Jobless growth"
• Brister i välfärdssystemet.
• Brister i det lokala och regionala inflytandet. (Demokratiskt underskott.)

Social ekonomi består av:

Kooperativ

Etablerade kooperationen

Ömsesidiga bolag

Nykooperationen (båda)

Ideella föreningar

Folkrörelser

Intresseorganisationer

Stiftelser

Nykooperationen (båda)

Perspektiv

Behov

Behov centrerade på individuell nivå.

Service.

Arbete.

Omsorg.

Förverkliga gemensam affärsidé.

Integrera marginaliserade grupper.

Strukturellt

Utrymme har skapats i välfärdsproduktionen.

Politiska förskjutningar och global expansion - demokratiskt underskott - skapar intresse för lokalt perspektiv.

Behov av lokal och regional identitet skapar intresse för lokal utveckling.

Ideologiskt

Värdekonservativa rötter. (Välgörenhet och religiösa hjälporganisationer.)

Rötter i arbetarrörelsen.

Alternativrörelsen. (Utopiska socialister och anarkister.)

Nyliberal tradition. (Privatiseringsdiskussionen.)

Social ekonomi en process - inte "sektor"?

Maktlös - medlem (medborgare).

Social verksamhet - ekonomisk verksamhet.

Beroende - självständig.

• Empowerment.

Socialt kapital (Putnam)

Skapas av sociala ekonomin.

Enligt Putnams tes skapas socialt kapital till följd av social samverkan och nätverk. Det blir en positiv spiral.

• Sociala nätverk. - Skapar till tro till varandra. - Vilket leder till att vi litar mer på politiker. - Leder till ekonomisk aktivitet. - Vilket gynnar tillväxt.

Sociala ekonomin skapar socialt kapital. Det demokratiserar demokratin.

På detta sätt stärker socialt kapital de officiella institutionernas legitimitet. Enligt Putnam.

Sociala kapitalets uppkomst enligt Putnam:

• Byggs upp underifrån. Från informella gemenskaper; nätverk och föreningar.

Sociala kapitalets uppkomst enligt Rothstein:

• Betonar statens roll. Sipprar ner uppifrån.

Den sociala fällan

• Kan jag lita på att andra kommer att uppträda solidariskt och ärligt? Då blir det också meningsfull för mig att själv agera så.
• Kan jag ej lita lita på andra - då är det rationellt att ej handla solidariskt. (Egen anteckning: Ja - kortsiktigt ja!!)

Fråga: hur starta god cirkel?

Hur vitalisera demokratin? Putnam och Rothstein har var sitt, motsatt, perspektiv. Putnam tycker man ska stödja det lokala föreningslivet. Medan Rothstein tycker att man ska börja hos myndigheterna; om den kontakten är god skapas tillit till grannar och omvärld.

Enligt Rothstein finns det saker som visar att stödja föreningar skulle kunna ha motsatt effekt. Man har till exempel visat att universella lösningar ger större tilltro. (Ej behovsanpassat barnbidrag, t.ex.) Enligt Rothstein skulle alltså statens likabehandling skapa större tilltro än lokala föreningars "godtycke" eller behovsprövning skapa minskad tilltro och solidaritet.

"Bonding social capital"

Binder samman grupper med gemensamma intressen.

"Bridging social capital"

Binder samman socialt åtskilda grupper och människor.

Putnam:

Detta skapar länkar mellan olikhet. Skapar "nya" överskridande identiteter. Skapar nya dimensioner där bonding kan ske. Skapar gemensamma arenor för möten.

Rothstein:

Det ovan är meningslöst. Skapa istället myndigheter, rättsväsende och polis som går att lita på.

Putnams perspektiv är det rådande i diskussionen i Sverige.

Det tredje perspektivet

En snubbe som heter Florida pratar om olika kreativitetsindex. (Ex. Gayindex, konstnärsindex.)

• Hög tillväxt skapas av hög tolerans. "Lösa förbindelser" lockar kreativitet och tillväxt.

Enligt Florida kan stark social bonding skrämma bort förutsättningar för eknomisk tillväxt.

Frågor för gruppen

• Vilken roll spelar föreningslivet?
  • Slå sönder grunden för tillit?
  • Skapa grunden för tillit?
• Hur viktigt är begreppet social ekonomi i debatten och för våra politiker?